Syd Barrett

Syd Barrett (Roger Keith Barrett) föddes den sjätte januari 1946 i Cambridge, Storbritannien. Han växte upp i en familj som var mycket intresserad av måleri, konst, musik och där båda föräldrarna var starkt engagerade i vänsterpolitik. Han var den yngsta av fem syskon och blev därför rätt så bortskämd, han var van att få sin vilja igenom. Han målade mycket, konsten var hans största intresse, och sökte vid sjutton års ålder därför in på Camberwell Art School i London. Det var på samma gång som han studerade där som han startade bandet Pink Floyd (1964). Han startade Pink Floyd tillsammans med hans gamla vän från Cambridge, Roger Waters. Snart lyckades de att få med även Nick Mason som skulle bli deras trummis och Rick Wright som spelade klaviatur och ibland även sjöng. Syd spelade gitarr och sjöng (var även låtskrivare) och Roger Waters spelade elbas och sjöng, dock var det Syd som sjöng huvudsakligen.

Från början hette bandet "The Tea Set" med de bytte då de vid ett tillfälle blev bokade på samma gång som ett annat band med samma namn. De bytte då till "The Pink Floyd Sound", vilket är en sammansättning av de två amerikanska bluesmusikerna Pink Anderson och Floyd Councils förnamn. Men snart kortade de ner namnet till bara "The Pink Floyd" och efter Syds avhopp (1968) tog de bort den bestämda artikeln och lät bara bandet heta Pink Floyd.

År 1967 spelade gruppen in Syds låt "Arnold Layne" och ett par månader därefter kom hans andra låt "See Emily Play". Det var med de låtarna och deras första album de slog igenom. Pink Floyd blev även kända för sina psykedeliska ljusshower, och snart etablerade sig bandet som Storbritanniens största psykedeliska band. Det var tack vare sin första skiva "The Piper at the gates of Dawn".

Syd hade börjat få psykiska problem vilka förvärrades av hans stora konsumtion av hallucinerande droger. År 1968 blev han kickad ut gruppen på grund av detta. Han försökte sig då på en solokarriär och gav ut två skivor, "The Madcap Laughs" och "Barrett", som ingendera blev någon stor framgång då. Han startade även ett band, Stars, men det misslyckades.

Efter dessa misslyckanden drog han sig bort och isolerade sig från omvärlden. Han flyttade hem till sin mor (hans far dog 1961, då Syd var femton år) i Cambridge. Han bosatte sig i hennes källare. Där tillbringade han sina dagar med att måla och sedan noga bränna upp det han hade åstadkommit.

Syd kom aldrig ifrån sina psykiska problem och hans mamma fick hjälpa honom litet. När hans mamma dog var det systern Rosemarie som tog hand om honom.

Han fick en diabetesrelaterad sjukdom och på grund av den blev han nästan blind några år före sin död. Han avled den 7 juli 2006 i sitt hem i Cambridge. Han levde hela sitt vuxna liv på royalties från sina låtar.

Här är ett videoklipp som heter "Syd's First Trip", men det är inte första gången. Det är bara missuppfattat. Klippet är en video som en kamrat till honom spelade in under det att Syd var påverkad av LSD. Han klättrar runt lite i naturen och jag tycker att videon kan ses som konst.

Här kommer en video till låten "Arnold Layne" som Pink Floyd slog igenom med. Videon fick de göra på en eftermiddag då BBC ville spela låten i TV på villkoret att de hade en video till. De använder en gammal skyltdocka som rekvisita.

Text: Ester Cavallin
...
Gillade du det här inlägget? Läs då här!